Användarinloggning
Meny
Sök företag, föreningar, evenemang, radannonser, bloggar.....
Vill du blogga? Så här gör du
Är du redan medlem? Se till att du är inloggad. Sedan klickar du på "Lägg till blogginlägg" till vänster på startsidan. Är du inte medlem, skapa först ett konto. Skapa konto är gratis och då kan du även lägga in köp- och säljannonser utan kostnad.
att sporta eller inte sporta, det är frågan...
Om denna blogg
Äntligen börjar fotbolls-VM lida mot sitt slut. Jag tillhör verkligen inte en av dom som sitter fastklistrad, snarare tvärtom - jag byter kanal så fort min käre fästman råkar lämna vardagsrummet, eller så slår jag av TV:n. Sport är inte min grej helt enkelt. Varken att utöva eller titta på.
Min fästman hade passande nog (för honom) planerat in sin semester så den började exakt då VM började, och på det har han varit föräldraledig. Detta var jag helt ovetand eom tills i stort sett dagen innan semestern började, då han pratade med någon kompis och sa att han ju börjar sin semester lagom tills VM startar...! Ja man kan ju inte annat än le. Han är i alla fall inte den som offrar sin familj för fotbollen, utan vi har hittat på diverse saker. Men på kvällen då barnen lagt sig så har det ju varit fotboll varenda kväll tror jag.
En av våra semesterdagar sepnderades i Haparanda, vi skulle på Ikea och vi var där också men vi kom inte hem med flera blå kassar fyllda med fynd, utan våra saker rymdes i en brun papperskasse. Det var det vanliga - servetter och ljus. Samt någon billig lampskärm och batterier, alltså absolut inte allt det som jag hade tänkt mig. Jag blev stoppad i mina köp av fästmannen som hade massor med motargument då jag hittade saker som jag tyckte att vi skulle köpa, så nästa gång åker jag inte med honom har jag sagt. (Tyvärr känner jag mig själv och nästa gång jag åker till Ikea så kommer det visst att vara med honom.)
Det bästa fyndet gjordes i en närliggande sportaffär där jag hittade ett par gångstavar för 99 kronor. Fast frågan är om det var ett så bra fynd för på tre veckor har jag bara varit ut och stavvandrat en gång. En gång. Det är ju ingenting, det var bara en testvandring. Det konstiga är att jag tyckte att det var riktigt kul (då jag lyckades ignorera det faktum att de flesta som går med stavar verkar vara 50 plussare), men trots att det var roligt så har jag inte promenerat igen. Jag har svåra problem med att få motivationen att ta mig i kragen och ta på gympadojjorna och greppa stavarna och gå!
All min motivation till motion är som bortblåst.
Under senaste graviditeten gick jag upp över 30 kilo, och då barnet var ute så var motivationen hög att gå ner plus att med en sådan övervikt är det ganska lätt att gå ner. Det är ju nu då man har de här sista kilona som det är så svårt..., svårt att få motivation för "man är ju inte överviktigt i allafall" och dessutom sitter de sista kilona som berg. Det krävs motivation till att både motionera samt äta rätt. Lättare sagt än gjort just nu...
Men nu har jag i alla fall införskaffat stavar och träningskläder så jag har verkligen inget att skylla på. Dessutom har jag träningsprogram hemma, i olika former. Så en regnig, tråkig dag kan jag ju träna inne. Om jag har motivationen, vill säga. Förmodligen måste jag köra på någon "metod" för att lyckas gå ner de sista kilona, jag är litegrand "allt eller inget". Antingen så äter jag verkligen nyttigt/magert samt motionerar eller så äter jag godsaker och har smör på mackorna och slöar. Det handlar bara om att bestämma sig.
Inte så bara...
- discomamman's blog
- Visad 505 gånger
-
Kommentarer
Skriv ny kommentar